Del 1
Vad händer? Vad i hela världen är det som händer? Skit också.
Jag satt i NO-salen på min gymnasieskola, med ett prov om atomer och beteckningar. Jag får en riktig brännare på ryggen och börjar svettas så det känns som om det droppar stora droppar från mig. Jag frossar, tankarna och paniken börjar komma. "Fan, jag måste spy, men det är prov, vi har världens strängaste NO-lärare, jag KAN ju bara inte gå ut och när det dessutom är prov, sitt kvar för fan och skärp dig".
Jag kommer få skit för det här som fan, hon kommer ju tro att jag fuskar? För hon vet dessutom hur jävla dålig jag är på det här, det är ju självklart.
Nej det går inte, jag går ut nu, nej jag sitter kvar, nej nu jävlar måste jag gå ut.. Tänkte jag och for ut och stängde in mig på toaletten som låg runt hörnet vid klassrummet.
Väl där, så släppte det värsta illamåendet. Men en sorts panik fanns fortfarande kvar, vad fan hände? Var det ingen kräksjuka på gång eller varför mådde jag sådär illa helt plötsligt?
Måste varit för att jag levt på mackor i 5 dagar, måste kanske äta lite riktig mat. Det är nog därför det blev sådär, kroppen sa till. Så måste det vara.
Jag stannade kvar utanför klassrummet tills alla andra var klara med sitt prov. Dels för att det kändes så dumt att gå in igen och fortsätta som om inget hade hänt. För man Får ju inte springa på toa när man har prov. Jag minns inte riktigt vad jag sa till läraren, mer än att jag började må riktigt dåligt. Jag gick hem efter det. Tom i huvudet.
Jag tänkte bara att idag måste jag få in mig nån mat. Så jag kan komma i balans igen. Det funkar inte att leva på mackor frukost, lunch och middag. Jag hann helt enkelt inte, jag tänkte egentligen inte heller.
Dagen därpå började jag precis som alla andra dagar, jag gick upp, gjorde mig iordning, åt min frukost och gick till skolan. Väl där var allt som vanligt, vi hängde utanför våra klassrum och inväntade att bli insläppta. Jag mådde bra, det var nog bara min mack-vecka som ställt till det. Jag har ju haft lite problem med det där hela livet med maten så det var ingen big deal egentligen för mig.
Men så slog klockan 08.10... Vi börjar 08.15.
Fan, jag mår illa, nästan sådär som jag gjorde igår. Jag går in på toa och stänger in mig i tron om att nåt är på gång. Jag mår illa, men inget händer. Vad gör jag?
Det släpper säkert om jag försöker tänka på nåt annat. Jag går ut från toaletten, låtsades som om jag bara gått in för ett vanligt toabesök. Oberörd.
Jag gick in i klassrummet och satte mig som vanligt ganska långt bak. Illamåendet släppte, känslan när det släppte var som om ett berg lossade från mina axlar.
Det gick fem minuter.. Det kom tillbaka. Sen släppte det, kom tillbaka, släppte.. Och kom tillbaka..
Kommentarer
Trackback
