Hmm
"And now my biggest challenge, a thing called love
I guess I'm not as tough as I thought I was"
Ja, jag älskar Social Distortions texter, musiken också såklart. Dom är speciella. Ja, speciellt denna låten fick mej att tänka ikväll, alltså, det har hänt så mycket på så kort tid. Och, usch, jag kan inte tänka klart för tillfället för det är helt stopp i huvudet på mej, näsan också för den delen, de bägge sammarbetar nog lite idag. Men iaf, vad vill jag göra med mitt liv ? Jag vet inte, egentligen. Eller jo, egentligen vet jag det, men det känns så jävla omöjligt. Jag skulle vilja åka till Holland eller Tyskland, rida, slita, mocka skit, följa med på tävlingar och ja, sånt. Men jag är så jävla rädd för att satsa, liksom, vem vill ha mej ? Känns typ samma som med kärlek o sånt trams, vem vill ha mej ? :) Ja, killar är en art för sej själva. Det är så skönt att vara ett jävla ego, kanske inte så, men, unna sej själv precis vad man vill och liksom, bara vara. Men, allt som jag drömt om, alltså, allt är så annorlunda nu, helt plötsligt står jag här, fristående hudvårdskonsult och ska lära mej smink och sånt. Det hade jag ju absolut inte trott för ett halvår sen. Nu känner jag mej pepp på det, men ändå så har jag såå mycket jag vill göra och prova på ! Varför gör jag inte det då ? Eller ja det är ju pengar såklart, men, varför följer man oftast inte sina drömmar och gör det man verkligen vill göra ? Det känns som att jag kommer sitta fast här for ever. Så vill jag inte ha det. Jag vill bo på en fet hästgård och kunna försörja mej på något vis inom hästnäringen. Jag vill såå gärna utbilda mej till Equiterapeut, men, där har jag ännu ett hinder, MATTE B. Fuck. Jag kan inte matte, bara, helt enkelt. Jag kommer inte klara det. Men varför i helvete behöver man matte B till både Equiterapeututbildningen och Hippolog ? Jaa, det är en bra fråga. Plus att Equiterapeututbildningen kostar 200.000, tjo, vänta jag har det i baklomman, eller inte. Gosh vad jag hatar att tänka, jag vill bara leva och vara och hoppas på att det blir bra i slutändan. Men så kan det ju inte vara hela livet ? Eller ?
Jag vill verkligen ha en inkomst nu, jag vill ha nåt eget, jag vill ha en häst, jag vill ha en massa grejer. Men, för tillfället, eller, om man räknar bort hur jävla sjuk jag är nu, så är jag så lycklig för tillfället. Mitt liv är en fröjd. Jag har träffat min andra hälft,Gabbie :) det är bara så underbart, jag har alltid så sjukt roligt och jag kan verkligen prata med dej om allt. Det bara finns där, liksom, jag hittar ingen beskrivning på känslan. Det sa liksom bara klick, jag vet inte vad som hände. Men jag är så jävla glad att jag träffade dej :)
Detta är nog mitt djupaste inlägg ever, men Gabbie frågade mej går vad mitt mål i livet var. Det fick mej att tänka, "vafan ska jag göra?". Jag har ju sagt att jag ska göra ditten och datten, har jag gjort det ? Nej. PENGAR, alltid dessa förbannade pengar.
Hm, jag sitter för tillfället här och klagar över smärtan i min läpp. Jävla tandställningsskit, jag längtar så sjukt mycket till den 10 mars så jag kan knappt sova om nätterna. Tar dom inte bort den då sliter jag bort den själv, 10 mars SKA den bort. Det är morfars födelsedag för övrigt, har aldrig träffat honom iofs, men, iaf. Men tänk, det är 2 år sen jag fick in skroten i munnen, tänk, det är 2 år sen vi tog studenten i sommar ? Hjälp, och vafan har jag åstadkommit under dessa 2 åren ? Inte ett skit. Jo, en dröm har gått i upplevelse, jag fick börja tävla min älskade Pavarotti. Fuck vad ledsen jag kommer bli när du inte finns mer, blir ledsen när jag bara tänker på det. Jag har tyckt om och älskat hästar, men denna mannen är något speciellt, du har lärt mej allt jag kan nu, du kommer lära mej en massa till, det kommer saknas en stor del av mitt hjärta när du försvinner. Detta blir troligen sista sommaren vi kan tävla, jag hoppas vi ska ut och äga tävlingsbanorna, du och jag. Usch, vad känslig jag blev, tårarna kom nästan.
Vi har gått igenom en massa, och det kommer nog många fler hinder i våra liv. Men vad skulle man gjort utan sina älskade föräldrar och sina bästa vänner ? Jag vet inte, jag har världens bästa föräldrar och vänner.
Nej, nu ska jag stoppa i mej en alvedon och däcka.
I guess I'm not as tough as I thought I was"
Ja, jag älskar Social Distortions texter, musiken också såklart. Dom är speciella. Ja, speciellt denna låten fick mej att tänka ikväll, alltså, det har hänt så mycket på så kort tid. Och, usch, jag kan inte tänka klart för tillfället för det är helt stopp i huvudet på mej, näsan också för den delen, de bägge sammarbetar nog lite idag. Men iaf, vad vill jag göra med mitt liv ? Jag vet inte, egentligen. Eller jo, egentligen vet jag det, men det känns så jävla omöjligt. Jag skulle vilja åka till Holland eller Tyskland, rida, slita, mocka skit, följa med på tävlingar och ja, sånt. Men jag är så jävla rädd för att satsa, liksom, vem vill ha mej ? Känns typ samma som med kärlek o sånt trams, vem vill ha mej ? :) Ja, killar är en art för sej själva. Det är så skönt att vara ett jävla ego, kanske inte så, men, unna sej själv precis vad man vill och liksom, bara vara. Men, allt som jag drömt om, alltså, allt är så annorlunda nu, helt plötsligt står jag här, fristående hudvårdskonsult och ska lära mej smink och sånt. Det hade jag ju absolut inte trott för ett halvår sen. Nu känner jag mej pepp på det, men ändå så har jag såå mycket jag vill göra och prova på ! Varför gör jag inte det då ? Eller ja det är ju pengar såklart, men, varför följer man oftast inte sina drömmar och gör det man verkligen vill göra ? Det känns som att jag kommer sitta fast här for ever. Så vill jag inte ha det. Jag vill bo på en fet hästgård och kunna försörja mej på något vis inom hästnäringen. Jag vill såå gärna utbilda mej till Equiterapeut, men, där har jag ännu ett hinder, MATTE B. Fuck. Jag kan inte matte, bara, helt enkelt. Jag kommer inte klara det. Men varför i helvete behöver man matte B till både Equiterapeututbildningen och Hippolog ? Jaa, det är en bra fråga. Plus att Equiterapeututbildningen kostar 200.000, tjo, vänta jag har det i baklomman, eller inte. Gosh vad jag hatar att tänka, jag vill bara leva och vara och hoppas på att det blir bra i slutändan. Men så kan det ju inte vara hela livet ? Eller ?
Jag vill verkligen ha en inkomst nu, jag vill ha nåt eget, jag vill ha en häst, jag vill ha en massa grejer. Men, för tillfället, eller, om man räknar bort hur jävla sjuk jag är nu, så är jag så lycklig för tillfället. Mitt liv är en fröjd. Jag har träffat min andra hälft,Gabbie :) det är bara så underbart, jag har alltid så sjukt roligt och jag kan verkligen prata med dej om allt. Det bara finns där, liksom, jag hittar ingen beskrivning på känslan. Det sa liksom bara klick, jag vet inte vad som hände. Men jag är så jävla glad att jag träffade dej :)
Detta är nog mitt djupaste inlägg ever, men Gabbie frågade mej går vad mitt mål i livet var. Det fick mej att tänka, "vafan ska jag göra?". Jag har ju sagt att jag ska göra ditten och datten, har jag gjort det ? Nej. PENGAR, alltid dessa förbannade pengar.
Hm, jag sitter för tillfället här och klagar över smärtan i min läpp. Jävla tandställningsskit, jag längtar så sjukt mycket till den 10 mars så jag kan knappt sova om nätterna. Tar dom inte bort den då sliter jag bort den själv, 10 mars SKA den bort. Det är morfars födelsedag för övrigt, har aldrig träffat honom iofs, men, iaf. Men tänk, det är 2 år sen jag fick in skroten i munnen, tänk, det är 2 år sen vi tog studenten i sommar ? Hjälp, och vafan har jag åstadkommit under dessa 2 åren ? Inte ett skit. Jo, en dröm har gått i upplevelse, jag fick börja tävla min älskade Pavarotti. Fuck vad ledsen jag kommer bli när du inte finns mer, blir ledsen när jag bara tänker på det. Jag har tyckt om och älskat hästar, men denna mannen är något speciellt, du har lärt mej allt jag kan nu, du kommer lära mej en massa till, det kommer saknas en stor del av mitt hjärta när du försvinner. Detta blir troligen sista sommaren vi kan tävla, jag hoppas vi ska ut och äga tävlingsbanorna, du och jag. Usch, vad känslig jag blev, tårarna kom nästan.
Vi har gått igenom en massa, och det kommer nog många fler hinder i våra liv. Men vad skulle man gjort utan sina älskade föräldrar och sina bästa vänner ? Jag vet inte, jag har världens bästa föräldrar och vänner.
Nej, nu ska jag stoppa i mej en alvedon och däcka.
Kommentarer
Postat av: Jenny
ja du.. vem har inte varit där. det finns så mycket man vill göra men inte "kan". men nu tänkte jag ta tag i mitt liv i alla fall! och jag kan komma på tusen anledningar till varför någon skulle vilja ha dig! hade det funnits fler av dig i denna världen skulle vi alla må mycket bättre! :)
Postat av: Anna
inget illa menat, men byt gärna text för det är sjukt jobbigt att läsa sån lite och "trång" text när du skiver mycket. bara ett tips :) puss!
Postat av: Mia
tänk att så stora och djupa ord skulle komma från lilla emelie! :)
jag känner igen mej i det du skriver. det finns vissa saker man verkligen vill göra men man tar inte tummarna ur röven och chansar och antagligen beror det på rädsla, rädslan att misslyckas.
jag har inte heller åstadkommit så himla mycket sen vi tog studenten men det är tyvärr något man måste finna sej i just nu. man kan inte ändra det som har varit. jag tror dock att framtiden har mycket att ge oss båda! :)
Trackback
